Egenvård barn

Här kan du ta del av tips på egenvård och åtgärder som du själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador. Om du känner dig osäker ring 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning eller läs mer på www.1177.se.

Bra att veta om förstoppning hos barn

Vad är förstoppning?

Förstoppning betyder att barnet bajsar mer sällan än varannan dag och att avföringen är hård och svår att få ut. Förstoppning drabbar sällan barn som ammas eftersom bröstmjölkens sammansättning gör avföringen mjuk. Barn som ammas kan bajsa allt från flera gånger per dag till en gång i veckan. När barnet börjar äta fast föda brukar avföringen bli mer regelbunden men hur ofta ett barn bajsar varierar från barn till barn. 

Vad beror förstoppning på?

Det finns flera möjliga orsaker till att ett barn får förstoppning. Oftast handlar det inte om någon sjukdom eller allvarlig åkomma.

Det kan bero på att:

• Barnet inte tar sig tid att gå på toaletten för att det leker. Det kan bli en ond cirkel som leder till förstoppning.

• Barnet äter för mycket stoppande mat, till exempel vitt bröd, mjölk, pannkakor, pasta, mannagryn, puddingar och ris.

• Barnet dricker eller äter för lite.

• Barnet äter på oregelbundna tider.

• Barnet äter för lite fibrer.

• Barnet har förändrat sin kost, till exempel bytt välling.

Vad bör ni tänka på hemma?

Barn över 6 månader
Om barnet ammas kan du fortsätta med amning som vanligt. Om barnet får modersmjölkersättning kan du prova att byta ut ett eller flera mål mot dryck eller yoghurt som innehåller bifidusbakterier. Man kan även ge lite katrinplommon- eller päronpuré.

Om barnet har svårt att bajsa kan man smörja med mjukgörande salva runt analöppningen. Man kan även försiktigt stimulera analöppningen med en termometer insmord med salva. 

Förskolebarn och äldre barn

Om ett litet barn blir förstoppat kan man fundera över vad de ätit de närmast föregående dagarna och ge kost som är lite lösande, till exempel gröt eller katrinplommon. För större barn kan det behövas mer bestående förändringar i kosten. 

Barn i förskoleåldern bör dricka en liter vätska om dagen. De behöver också mjölkprodukter i olika former och i begränsad mängd. Då enbart komjölk kan ha en stoppande effekt kan man ge fil och yoghurt istället. Andra produkter som kan vara stoppande är livsmedel med låg fiberhalt såsom vitt mjöl, majsmjöl, vitt bröd, pannkakor, pasta, mannagryn, puddingar och ris. 

Fiberrika livsmedel:
• Grönsaker (helst råa)
• Potatis
• Rotfrukter
• Frukt (ej banan men gärna katrinplommon, aprikos, fikon)
• Grovt bröd (hårt eller mjukt)
• Müsli
• Messmör
•Fil/yoghurt produkter 


För att förebygga förstoppning är det viktigt att barnet:
• Dricker mycket – helst vatten.
• Äter en balanserad kost med mycket fibrer.
• Äter på regelbundna tider.
• Rör på sig.
• Har regelbundna avföringsvanor.

Det finns receptfria lösande läkemedel att köpa på apotek. Om dessa inte hjälper ska man kontakta barnläkarmottagningen.

Bra att veta om huvudskada hos barn

Det är mycket vanligt att barn slår sig i huvudet under lek eller spel av olika slag. Oftast behöver man inte uppsöka vård men om man är osäker som förälder kan man ringa 1177 Vårdguiden (sjukvårdsrådgivning) för råd.

En hjärnskakning uppstår när barnet eller barnets huvud utsätts för slag eller annan yttre påverkan.

Detta innebär att den mjuka hjärnan sätts rörelse och stöts emot det hårda skallbenet. Ju kraftigare slag desto större blir rörelsen av hjärnan.

Vanliga tecken på hjärnskakning är:

• Huvudvärk

• Yrsel

• Illamående/kräkning

• Oförklarig trötthet

• Beter sig inte som vanligt

• Är gnällig och svår att trösta

Råd till dig som förälder

Om ditt barn inte varit medvetslöst, kommer ihåg vad som hänt och beter sig som vanligt behöver ni inte stanna kvar på sjukhuset.

Som förälder kan ni själva observera barnet under 12 timmar efter det att barnet slog sig.

Genom att observera följande:

• Barnet får sova, men stimulera barnet genom att ex kittla under foten var 15:e min de första 4 timmarna för att kontrollera att barnet inte somnar för djupt. 

• Till natten sov i samma rum som barnet, ställ en klocka på ringning ca 3-4 ggr under natten för att kontrollera medvetandet.

• Ge inte barnet för kraftiga måltider, för att minska illamående och kräkning.

• Besvär som huvudvärk och illamående försvinner oftast efter något dygn men dessa symtom kan hos några upplevas under en längre period, 7-10 dagar.

• Om symtomen tilltar med exempelvis svår huvudvärk, otröstlig utan synbar orsak eller ökad trötthet ska ni kontakta läkare eller sjukhus.

• Då barnet börjar i förskolan/skolan igen kan ni märka att barnet kan bli extra trött/ får huvudvärk efter att ha koncentrerat sig eller utövat fysisk aktivitet. En extra vilopaus under dagen kan hjälpa barnet att återhämta sig. Så länge ditt barn känner av några besvär bör barnet inte delta i sportaktiviteter.

Vad bör du vara uppmärksam på?

• Barnet har varit medvetslöst/okontaktbar direkt efter slaget/fallet

• Barnet beter sig inte som vanligt/kommer inte ihåg vad som hänt efter slaget/fallet

• Medvetandesänkt/svårväckt

• Förvärrad huvudvärk

• Barnet har kräkts upprepade gånger och inte får behålla varken mat eller dryck

• Är gnällig och svår att trösta

Om någon av ovanstående punkter stämmer in bör du uppsöka sjukvård.

Bra att veta om magsjuka hos barn

Vad är magsjuka?

I de allra flesta fall orsakas magsjuka av virusinfektioner.

Vid diarré kan tarmen inte ta upp tillräckligt med vatten och salter ur tarminnehållet. Största faran med diarré och kräkningar hos barn är vätskeförlust, eftersom barn påverkas mer än vuxna. Med lite tålamod och vätskeersättning brukar det dock gå utmärkt att själv kurera barnet inom några dygn. Det finns inga andra läkemedel som hjälper mot virusorsakad magsjuka hos barn.

Vad kan ni göra hemma?

Hygien: 
Magsjuka är smittsamt och det är därför viktigt med bra hygien. Tvätta händerna noggrant före måltider och efter toalettbesök, låt alla ha sin egen handduk och torka av skötbord/toalett ofta. Släng blöjorna i separat plastpåse.

Barnet ska vara hemma så länge som barnet kräks eller har diarré.

Barn som går på förskola/skola bör vara hemma 2 dygn efter det att både diarré och kräkningar har slutat för att förhindra smitta.

Vätska: 
Små barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och större barn. Därför är det viktigt att börja ge barnet vätska tidigt. Eftersom kroppen även förlorar salt när man kräks och har diarré är det bra att ge vätskeersättning i små mängder men ofta under första dygnet.

Om barnet inte vill dricka kan man ge vätska med tesked eller spruta.

Barn som ammas/får modersmjölksersättning: 
Fortsätt med mjölken, men amma/mata oftare. Även om barnet fortfarande kräks bör man amma/mata barnet ofta men i mindre mängd varje gång. Man kan också pumpa ut bröstmjölken och ge amningsmjölken eller ersättningen med sked eller spruta. Vid stora diarréer kan man även ge tillägg i form av vätskeersättning.

Äldre barn: 
Vätskeersättning är bra att ge första dygnet om barnet kräks mycket och inte längre ammar eller får modersmjölksersättning.

Om barnet upphör att kräkas kan man försöka lägga till välling/yoghurt/filmjölk. Därefter kan man försöka med mer fast föda; vitt bröd, kokt fisk, ris. Dock helst ingen fet eller stekt/kryddig mat. Det är viktigt att börja med små portioner.

Om barnet börjar kräkas på nytt går man tillbaka till att bara ge vätska och sedan prova igen.

Vätskeersättning:

Vätskeersättning/Resorb finns att köpa receptfritt på apotek.

Barn från 6 mån: Semper vätskeersättning (pulver som blandas med vatten). Färdigblandad vätska kan med fördel smaksättas med koncentrerad äppeljuice.

Barn > 3år: Resorb (brustablett) alternativt Semper vätskeersättning.

Det är viktigt att man följer anvisningarna på förpackningen för att balansen ska bli rätt.

Obs! Ge små mängder vätska (5-15 ml, vilket motsvarar ca 1-3 teskedar eller en mindre klunk) var 5:e min. Om barnet kräks ta en paus på 20 min och börja om igen med att ge en liten mängd vätska var 5:e min.

Du bör söka vård för ditt barn om barnet

• är påfallande trött, tagen och ointresserad av sin omgivning

• kissar lite och sällan

• har blodiga kräkningar och/eller diarréer.

• har mycket ont i magen eller hög feber

• har kräkningar som inte följs av diarré inom 1-2 dygn

• har haft lös avföring i mer än två veckor

• har fått diarré i samband med utlandsvistelse (kontakta vårdcentral)

Information om krupp hos barn

Vad är krupp?

Krupp kallades också för pseudokrupp eller falsk krupp tidigare och är en vanlig barnsjukdom som orsakas av virus.

Krupp börjar som en vanlig luftvägsinfektion och orsakar en inflammation i svalget och i luftrören. Slemhinnan svullnar upp och luftvägarna blir trängre vilket påverkar luftflödet. Eftersom luftrören hos små barn är så smala kan en ganska liten svullnad i svalget leda till att luften får svårare att passera. Ditt barn får en förändrad röst och andningen blir påverkad.

Liksom andra luftvägsinfektioner får barn krupp mest på hösten och vintern. Det är bara vissa barn som får krupp vid infektioner, framför allt barn mellan sex månader och tre år. Krupp är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Vad har krupp för symtom?

Barn med krupp har ofta haft vanliga förkylningssymptom.

Typiska tecken på att ditt barn har krupp:

• skällande hosta

• heshet

• ett väsande ljud vid andningen

• andningssvårigheter

Det väsande andningsljudet hörs ibland endast om barnet blir upprört. Kruppsymtom är vanligast på kvällen, ofta efter en stunds sömn därför att svullnaden i luftrören ökar när man ligger ner. Krupp brukar gå över inom en vecka, men barn som har haft det en gång får ofta besvär igen vid nya förkylningar.

Vad kan du göra hemma?

En virusinfektion går inte att behandla med antibiotika. I de flesta fall är krupp en lindrig sjukdom som går bra att behandla hemma:

• Höj huvudändan i sängen när ditt barn blir förkylt för att förebygga.

• Ta upp barnet eller låt det sitta eller stå vid ett kruppanfall.

• Låt barnet andas sval luft, kanske på altanen, balkongen eller vid ett öppet fönster.

• Spola hett vatten i handfat, låt barnet andas in ångan.

• Försök att lugna ditt barn och att vara lugn själv.

• Låt barnet dricka ordentligt eftersom dryck kan lindra hostan.

• Ge nässpray vid nästäppa, det kan underlätta andningen.

• Vid behov ge febernedsättande.

Det är sällsynt att vanlig krupp leder till allvarliga besvär. Vid uttalade besvär kan man ge tillfällig behandling på sjukhus med kortison eller inhalation för att minska svullnaden.

Sök sjukvård om barnet:

• har sitt första kruppanfall

• har andningsbesvär som inte lättas efter 30 min

• är blekt och andningspåverkat

• vägrar dricka