Knä

Knäleden är en gångjärnsled. Lårbenet och skenbenet bekläds av ca 5 mm tjocka broskytor. Mellan dessa ligger två C-formade mjuka packningar som agerar stötdämpare. För stabiliteten svarar ett flertal ledband.

Artros

Vissa riskfaktorer tex tidigare trauma eller infektion kan medföra att knäleden utvecklar artros (ledförslitning). Belastning är en annan riskfaktor. Oftast är dock grundorsaken okänd. Patienten kan ofta uppleva detta som molvärk och belastningsvärk samt svullnad ifrån knäleden ibland tillsammans med upphakningar.

Behandling
Beroende på graden av artros finns olika behandlingsalternativ:
Lättare fall behandlas oftast med avlastning, smärtstillning, anit-inflammatorisk tablettbehandling samt sjukgymnastik. Medelsvåra fall kan i tillägg till ovanstående även behandlas med kortisoninjektioner och ev. artroskopisk operation för avlägsnande av lösa brosk- eller benbitar. Uttalade fall kan opereras med ny knäled.

Operation: artroskopi

Ingreppet kan med fördel utföras dagkirurgiskt i narkos eller nervblockad. Kirurgen använder sig oftast av titthålskirurgi 2-3 st små (5-6 mm) hål i huden görs och en kamera förs tillsammans med olika kirurgiska instrument under konstant spolning med koksaltlösning. Ev. lösa broskbitar avlägsnas. Ingreppet tar ca 20-30 minut

Korsbandsskada

Korsbanden är viktiga ledband som ansvarar för stabiliteten i knät. Korsbandsskador uppkommer oftast akut i samband med en kraftig vridning av knäleden tex vid skidåkning eller utövning av vissa bollsporter. Knät svullnad oftast upp och ger många gånger upphov till instabilitetskänsla (knät viker sig).

Behandling
Akut kan behandlingen vara artroskopi framför allt om knät är kraftigt svullet och man befarar samtidig brosk- eller meniskskada. Vid lindrigare besvär kan skadan behandlas med sjukgymnastik för att försöka återställa stabiliteten i knäleden.
Vid kvarstående instabilitetsbesvär kan operation övervägas.

Operation: Korsbandsplastik

Ingreppet kan med fördel utföras dagkirurgiskt i narkos.
Först tas en sena (hamstrings) från baksidan av knävecket genom ett litet (4-5 cm) hudsnitt på insidan av knät. Därefter använder sig kirurgen av titthålskirurgi 2-3 st små (5-6 mm) hål i huden görs och en kamera förs tillsammans med olika kirurgiska instrument under konstant spolning med koksaltlösning. Det trasiga korsbandet avlägsnas och istället fastsättes den tagna senan på insidan av knäleden med två små skruvar. Vid behov kombineras ingreppet med meniskoperation. Ingreppet tar ca 40-70 minuter.

Kroniskt kompartmentsyndrom

Underbenets muskelgrupper ligger i separata muskelsäckar (fascior). Hos vissa individer kan muskelsäckarna var trånga och strama. När muskeln jobbar hårt tex i samband med löpning sväller den något. Om muskelsäcken är trång stiger trycket i muskeln och blodkärlen kan då tryckas ihop så att blodet ej passerar förbi. Musklerna drabbas då av ”håll” (ischemi eller syrebrist).

Detta ger oftast upphov till en stark smärta vilket gör att man måste avbryta den pågående aktiviteten tills smärtan avtar.

Behandling
Lättare fall kan behandlas med sjukgymnastik. I svårare fall kan operation övervägas.

Operation: fasciotomiIngrepp

FasciotomiIngreppet kan med fördel utföras dagkirurgiskt i narkos.

Två hudsnitt på in- och ev. utsida görs vardera på underbenet. Ett ben opereras i taget. Därefter klyvs de strama muskelsäckarna (fasciorna) och lämnas att självläka. Huden sys ihop.

Meniskskada

Olika skador kan drabba meniskerna (två C-formade mjuka packningar belägna mellan ledytorna). Meniskerna har nästan undantagslöst ingen blodförsörjning vilket gör att skadorna inte kan självläka.

Den akuta skada drabbar oftast yngre patienter och kommer plötsligt gärna i samband med plötslig vridning vid idrott- eller motionsutövning. Inte så sällan upplever patienten låsningsfenomen och belastningssmärta.

Förslitningsskadan har oftast en smygande symtomdebut. Den kan uppstå tex i samband med huksittande eller löpträning. Menisken blir mindre elastisk med åldern och små sprickbildningar kan förvärras till större rupturer. Symtomen utgörs ofta av smärta vid belastning och svårigheter med att böja benet bakåt.

Behandling
Den akuta skadan behandlas oftast med operation (atroskopi), medan den degenerativa skadan (framför allt vid samtidig förekomst av artros) initialt oftast behandlas med avlastning, sjukgymnastik och smärtstillning. I vissa fall kan operation (artroskopi) övervägas. 

Operation: (artroskopi)

Ingreppet kan med fördel utföras dagkirurgiskt i narkos eller lokalbedövning beroende på skadans omfattning. Kirurgen använder sig oftast av titthålskirurgi 2-3 st små (5-6 mm) hål i huden görs och en kamera förs tillsammans med olika kirurgiska instrument under konstant spolning med koksaltlösning. Ev. lösa meniskbitar avlägsnas och rupturer i menisken åtgärdas. I förekommande fall där menisken släppt från sitt fäste kan menisken sys tillbaks. Ingreppet tar ca 20-40 minuter.